”Jag trivs utmed stranden, nästan varje dag tar mig husse med dit och jag hittar strandgods eller strandgodis. Ibland är det avskalade grenar, ibland något långt vasstrå eller en rolig sten.
Grenar kan jag ta i munnen och bära flera hundra meter, jag tror husse är lika stolt som mig, då jag lyfter huvudet högt för att få med mig grenar längre än en meter. Jag släpper dem ibland, men så springer jag tillbaka och plockar upp den igen. Det här är möjligt genom att jag har ett flexikoppel. Husse går i sin takt och jag kutar framför, stannar jag fortsätter husse gå och sedan springer jag ifatt honom igen. Möter vi någon matar husse in kopplet till kort längd, så jag inte kan hoppa upp på dem vi möter, vilket jag vill, men då håller husse mot och jag får stå där med min korta nos. Ser husse att de vi möter vill hälsa på den lilla sötnosen, så får jag det och då krumbuktar jag och gör mig till och slickar deras händer, så att de ska förstå att jag inte är någon farlig hund. Ibland möter vi andra hundar och det är ca 3 av 10, som gillar mig de andra 7 morrar, visar tänder och tror visst att jag är ett hot. Jag tittar bara förundrat på dem och undrar hur det står fatt. Det påminner lite om hur alliansen gläfser på regeringen, det ger heller ingen effekt. Det vore bättre, de talade om vad de själva skulle göra för att lösa de problem, som uppstått i Sverige. Jag vet ingenting, det är husse som berättar och enligt honom har de gått så långt med politiskt vanstyre att nu har ingen någon vettig lösning till en rimlig kostnad. Idag drunknade 90 flyktingar på Medelhavet, då en icke sjövärdig båt kapsejsade, så nu har jag sagt till husse att han får se till att täta alla sina hål i sin båt, så att den flyter i händelse av att vi är för långt från land och båten inte bottnar. Idag snöar det i Västervik och blåser nordvästlig vind, så det fick bli 45 minuters promenad i.s.f. 90 minuter. då det är bättre väder. Husse får inte en syl i vädret idag, han går omkring och ser frusen ut och för ovanlighets skull håller han tyst.”