Igår tog vi bilen till Ljunghedens köpcentrum. Jag fick stanna i bilen, två rutor nedkörda och en bakdörr öppen, friska fläktar i solskenet. Husse har en hiss innanför bakdörren, så det går inte att slinka ut den vägen och det är tur för honom annars har jag stuckit direkt. Innan vi åkte släppte husse mig loss, men då bedrog han sig. Jag stack direkt och han ropade med skrämd röst, så jag vänta in den stackaren.
Husse gick in på ICA och återkom med två bärkassar med mat, väldigt vad han äter den där karln. Jag kände att det lukta något gott till mig också och blev väldigt nyfiken på de där påsarna. De var av kraftig plast, så det var inte lätt att få hål på dem. ”Sluta med de där dumheterna!”, sa husse. Jag tittade upp och undra om han inte kunde hålla käften, han behöver inte lägga sig i vad jag gör. Jag reder mig själv. Sedan sa han:” Vi kör till Jula och ser om vi kan få tag i en boll till dig”. Kör till, sa jag med blicken.
Husse tog ett varv på Jula och kom ut med en liten ynklig påse, det kunde väl inte vara någon boll? ”Det fanns ingen boll, som passade dig, så jag köpte några andra saker”. sa han.
Husse kånkade med bärkassarna ovanför min skalle, samtidigt som han hade mig i koppel. Jag kuta fram och tillbaka för att komma undan de där kassarna, men äntligen var vi hemma, så jag kunde få se vad han köpt. Han plocka in i frysen och i kylen och i protest skuttade jag omkring för jag ville se vad han köpt till mig. Han kastade en pinne till mig och jädrar vad det lukta gott. ”Det är torkat kött från kyckling och lamm” det skall duga till ungmön”, sa husse. Jag satte i gång och tugga direkt och slängde med skallen så köttpinnen flög upp i luften och gjorde en volt. Sedan höll jag fast den med tassen, så den inte skulle sticka iväg igen.
Plötsligt kom en färgglad tingest rullande på golvet och gav ett ljud efter sig, som gjorde mig nyfiken. När jag gav den en puff så rullade den iväg och det var roligt och spännande. Jag skällde lite på den, men den svarade inte. Jag vet inte om den blev rädd eller om den var blyg, så jag bet tag i den, inte ett ljud, det var en tålig rackare, jag ger mig inte, den ska få en omgång.