• God morgon Lizette, vet du, att jag drömde om dig i natt?
  • Hur ska jag kunna veta det, du drömde säkert om en fransyska, jag har nog sett, att du dejtat på nätet.
  • Det kan inte vara möjligt, hur kan du ha sett det?
  • Jag sitter ju och tittar på allt du gör.
  • Det får du sluta med, det är ju övervakning och det vill jag inte vara utsatt för. Sådant håller de på med i Kina, de har utvecklat ett nytt övervakningssystem, där de kan avläsa alla människors ansikte och hålla koll på vad de gör, sedan sätter de poäng på dem med plus eller minus. Får de många plus, så får de lättare bostad och arbete, får de minus anses de opålitliga och skickas till ett läger, där de ska fostras till goda medborgare.
  • Det låter ju kanonbra, det skulle behövas här, eller hur?
  • Nä, fy för den lede, det vill inte jag vara med om, sådana tendenser måste stoppas i tid. Det kommer att begränsa vår frihet och integritet.
  • Det kan inte bli värre än det är nu, jag kommer då ingenstans, om inte du öppnar dörren. Jag känner mig hopplöst begränsad, lika begränsad, som folket i förorterna.
  • Det är en helt annan sak, du förstår inte ditt eget bästa.
  • Det gör jag visst det, det är du som inte förstår, en hund kan du släppa ut i skogen och den nosar sig fram och hittar både något att äta och dricka och finner en hanne att ha lite skoj med. Du skulle inte klara dig många dagar utan mat och dryck och inte skulle du hinna ifatt någon hona i den takt du går, och skulle du hinna ifatt någon, så har du glömt, vad du skulle göra, då du kom ifatt henne.
  • Du tror du vet allt Lizette, men husse vet din begränsning och jag varnar dig för att få ihop det med en kinesiska, hon kan vara smittad av Corona.
  • Vad pratar du om för smörja?
  • Corona är värre än Kennelhosta, åker man på det, kan man hälsa hem. I Kina har de stannat kollektiv trafik, tåg och flyg i flera städer, för att begränsa smittspridning.
  • Skönt att vara hund, vad bryr jag mig om Kina, jag är ju här och nu, det behöver du lära dig också husse. En sak till öppna dörren, så jag får komma ut och nosa efter något förnöjsamt, för här är det olidligt instängt!
Är det din hund?
Nä, den satt här när jag kom. Den saknar kanske sin husse?
Det tror jag inte, den ser så lycklig ut.