Lizette, kom här vi ska ombord och ta årets premiär tur med båten!

”Jag vill inte, kom nu, inga protester!”

Jag sätter på dig flytvästen, du kan vara lugn, du flyter om du ramlar i sjön.

”Jag är hellre utan, men okay sätt på västen då!”

Nu ska vi bara se till att komma ombord, Du först Lizette. Var tog du vägen, nä du, båten är inte på land längre, kom tillbaka! Ska jag behöva hämta dig, stanna där nu!

”Den galningen lyfter upp mig i flytvästens handtag och jag hänger maktlös med sprättande ben stela som pinnar. Detta är värre än döden och då han lyfter mig över relingen fastnar mina ben i vajern och husse hojtar:”Lyft på benet, du behöver väl inte spela lam, du är ju så rörlig annars, så ja nu är du ombord, stanna där nu tills husse kommer ombord, flytta dig framåt så husse får plats också, så ja duktig vovve.” Det var ord och inga visor, men var skulle jag ta vägen, det var inte mycket plats för en hund med klumpig flytväst. Husse greppar tag igen och lyfter ner mig i sittbrunnen.”

Så där ja, nu är vi ombord och du kan koppla av, lägg dig på dynan där och njut av sjölivet.

”Det ska han säga, för mig är allt nytt och skrämmande och det är ju stekhett ombord i den här lådan, jag flåsar och stånkar, som en tvåtaktsmotor-”

Försök och ta det lugnt, det blir skönare bara vi kommer ur hamnen. Det kommer att bli roligt, du kommer att få se när brovakten öppnar bron för oss och alla bilar får vänta medan vi passerar bron, vi måste passa tiden, så vi inte missar att komma ut på Gamlebyviken, sedan kan vi lägga till hemma och har bara 200 meter hem till bostaden.

”Vad är det för roligt med det?”

Se dig omkring och var lite positiv, Annemarie har lovat att möta oss vid bryggan, det blir väl roligt?

”Ja, det ska bli roligt! Annemarie var på plats då vi kom fram och det var tur det, för att det fanns inga anordningar att förtöja båten på, där husse ville ligga, så hon var tvungen att hålla både förliga och akterliga tampen mellan sina utsträckta händer medan husse skaffade fram längre tampar, som räckte till andra sidan bryggan och äntligen då var förtöjningen klar. Tack Annemarie för din insats!”

”På följande dag var det dags att pumpa upp min nya gummibåt och sätta den i sjön och husse fick hjälp av sin granne Martin. Det var inte lika lätt, som husse tänkt sig, så nu får han öva på detta under sommaren. Jag får se om jag följer med den galningen något mer, kanske det blir bra, då vattnet blir varmare för var dag, ännu har husse inte kastat mig i sjön för att kolla om jag kan simma, men det lär väl inte dröja så länge innan han får för sig att det är dags, man vet aldrig var man har honom. Jag måste ändå visa hur min båt hänger i aktern på husses, don efter person, säger han till mig!”