Hej Tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara etc.

Jag Lizette hälsar er välkommen, jag har varit borta ett helt år från min blogg, men nu då jag är 2,5 år tänkte jag berätta lite hur jag har det. Husse kör med mig varje dag, han har köpt någon typ av slungboll, som han kastar iväg och jag far iväg som ett skott och fångar den och springer tillbaka till husse. Jag är lite galen i den där slungbollen och jag skakar och rystar med den, så den far fram och tillbaka och ibland slår mig i skallen och sen i marken. Husse försöker ta den men det får han inte. Då ropar han ”stanna” och då släpper jag den och husse tar den och slungar iväg den igen och jag far iväg åter som ett skott. Så där håller han på tills jag blir så nödig, så jag inte kan hålla mig och då sticker jag iväg och låter magen tömmas och husse säger ”duktig vovve”. Vad är det för duktigt med det, då man inte kan göra annat, det har jag då aldrig begripit.

Efter allt detta spring säger husse:”Nu ska vi promenera”! Då låter jag honom koppla upp mig och så tar vi en runda kring Gertrudsvik. Där har någon fixat med vandringsleder och satt upp en karta där olika färger representerar skilda vandringsleder, som har döpts till Maren runt, Äppleleden, Sjöstadsleden, Gertrudsviksleden Hannaleden. Jag vet inte om det blev riktigt rätt för jag blir lite virrig när husse säger idag tar vi den eller den leden. Det luktar ungefär detsamma utmed alla lederna, ja det är inte bara jag som urinerar och släpper ifrån mig, det har jag då märkt t.o.m. hästar lämnar sin skit i vissa stråk. husse plockar upp efter mig, men de stora hästlortarna är ingen som plockar upp, något märkligt, men likt mycket annat, så är det den upp och nervända världen. ryttarna kunde väl ha en plastbärkasse fäst till sadel eller stigbygeln, kliva av sin färdkamrat och plocka upp, som husse gör. Nu skiter jag i det och önskar Er en GOD JUL!