Kanonväder, husse och jag promenerade i skönt solsken utmed Gamlebyviken och jag gick utan koppel nästan hela tiden tills husse mötte Lena med två hundar, ni vet hon som jobbar på Gertrudsviks Fastighetsbolag. Jag påminde henne om att hon kunde välja ut en oljemålning hos husse, som tack för regnskyddet och hon lovade att ringa på vid ett besök.

Vi var också och hälsade på vid Förskolan och jag blev liksom tokig i barnens små händer, som jag slickade då de stack ut fingrarna genom staketet. Det var så roligt, så jag ville inte gå därifrån, jag nekade och spjärnade mot med alla krafter, då husse försökte tvinga mig att lämna barnen.

Då lyfte han upp mig och bar mig därifrån och då fick jag ge mig. Vi gick hem och åt, sedan satte sig husse vid datorn.
Till mig öppnade han balkongdörren och gav mig fritt spelrum. Jag funderade en lång stund vad jag skulle hitta på därute, men så kom jag på, varför inte plantera om husses balkongväxter. Sagt och gjort, de var minst en halv meter höga och roligt att slita i och dra omkring med. Det var så roligt, så jag kunde inte låta bli att skälla på dom, då jag slog mig själv i nosen med dem.
Gissa vem som kom? Alldeles riktigt, husse så klart. ”Vad skäller du på, är det någon ute på gatan?”, frågade han. Så blev han varse att jag planterat om hans växter. Ja, jag var inte riktigt klar, men jag stack ut i lägenheten direkt när han kom på mig. ”Kom tillbaka här din buse, jag måste ha ett foto på dig, så du får visa hur du bär dig åt. Du kan skriva om det på din egen blogg, så får du skäms, det ska inte jag behöva göra för dig”.