När jag kom ut i morse i den kyliga vinden och husse släppte mig för att kissa, så sprang jag omedelbart tillbaka till entrédörren. Inte tänker jag vara ute i det här vädret, men husse kom och hämta mig och satte ut mig på gräsmattan. Jag kuta direkt tillbaka till dörren, då kom husse och koppla upp mig och då jädrar satte jag mig på bakhasorna och började dragkampen.
Husse drog och jag hasade efter inte tänkte jag bidra med mina steg. Då lyfte husse upp mig och bar iväg mig ut i det våta gräset. Fy så kallt, men så var det något som doftade och jag nosade och släppte en kiss. ”Duktig vovve” hörde jag från husse och sen kuta jag mot dörren igen. Husse lyfte tillbaka mig i gräset och sa: ”Bajsa nu och var en duktig vovve” han tjatade och tjatade och jag snodde runt och satte mig på hans fot. Jag frös så ja darrade och tiggde om att få gå in. Till slut tröttnade husse för att han frös han också i sin sommarjacka och eftersom jag var naken, så begrep han att det var värre för mig. På vägen in så slog jag en drill till innan jag var framme vid dörren. Innanför dörren tog husse bort kopplet och jag rusade uppför trapporna och efter att dörren öppnas satt jag fart in i lägenhetens sköna värme. Husse satte på te och gjorde sig några ostmackor och bjöd mig på en ostskiva. Jäklar så gott, men jag fick bara en och jag hade ju ätit doggys paté, som smakade underbart så låt gå. Efter en timma, husse satt och glodde på prästakärlek på TV, då passade jag på att släppa en bajsa på parketten. Husses näsa vädrade och han reste sig och började söka, han hitta bajsan, torkade upp och blängde på mig och sa:” Har du inte fattat att det där ska du göra ute” jag svarade inte utan backade när han gick förbi och tog ett skutt och skällde till i protest. ”Va skäller du på mig när du förut fick så god paté din fuling”, sa husse.
Vid lunch tid efter ytterligare paté blev det en promenad till grannhuset för att återlämna den lånade hundburen. Blåsigt kallt, jag vägrade gå. Husse tog då och öppnade grinden till buren och puttade in mig i den trots mitt motstånd. ”Vill du inte gå så skyll dig själv”, sa han och jag fick fullt sjå att hålla balansen. Jag sa inte ett knyst under promenaden och då vi nästan var framme öppnade han luckan, kopplade upp mig och då visste jag inte var jag var, så då följde jag efter husses fötter.
Damen jobbade med sina växter på balkongen och vi satte hundburen nedanför hennes balkong. Hon skulle ta ner den till sitt förråd senare sade hon. Hon talade med mig och vi var överens. Husse bad henne ta en bild på mig när jag tog skydd på husses fot från den kalla vinden, och hon sa:” Jag tror det blev en kanonbild!” Husse tittade och var riktigt nöjd.


När vi gick hem gick jag hem med raska steg genom parken med vinden i ryggen, lekte med eklöven och bajsade i gräset och allt var frid och fröjd. ”Förbaskade busväder”, sa husse. ” Hur ska det gå i vinter när du fryser redan nu?” frågade han.